Min egen stalker

Jädrar sikket väder vi har! Jätteskönt att sitta ute i solen och steka ju!
Idag har jag och pappa hälsat på farmor och farfar och mina kusiner, min lill-kusin fyller år imorgon. Jag lyckades motstå frestelser som hembakat bröd, läsk och bullar, men när de tog fram chokladfudgetårtan tog mina primitiva instinkter över. Där går gränsen för vad man får missa!

Sen tog jag en joggintur hem, och nu ska jag snart till mormor innan jag och Linn ska på bio.

Mamma kom just in och berättade om något som gör mig väldigt förbryllad. Min mormor har en väninna, och av någon anledning har den här väninnan fatta stort tycke för mig. Extremt konstigt då jag bara träffat människan en enda gång på bussen, men oooooj vad jag var bra! (det här är varken skryt eller annat, det är direkta citat från vad mormor har berättat)
Hon är så fruktansvärt imponerad av min och Elins volontärresa så det är inte sant. "Som Julia rörde sig, och som hon förde sig Anne-Marie!! (min mormor) Du måste vara så stolt!"
Då undrar jag i mitt stilla sinne hur det ens är möjligt att se hur "någon för sig" när man sitter stilla på ett bussäte? För mig verkar det ganska så omöjligt, men vad vet jag.

Dagens nya var att hon och mormor pratat om hur mycket dagens ungdomar svär. Då kläcker den rara damen ur sig följande påstående:
"-Jaa, så skulle ju Julia aaaldrig få för sig att säga!"

Ehehe. Jag tror nog att hon kommer att bli besviken om hon hörde mig prata.

Jag tror bestämt att jag har skaffat mig en alldeles egen stalker!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0