Ojojoj bloggen, vilken händelserik dag!
Idag har jag varit med om en nära-döden-upplevelse ska ni veta!

Planen hade vi klurat ut: jag skulle träffa Jennie och Lydia i Lindome, Lydia lite innan.
Normalt sett hade moppen (min gamle Blixten) varit My Knight In Shiny Armour, men slasken är ett problem faktiskt. Då brukar pappa erbjuda sig att köra. Men det är ju ingenting man vill be om, det ska ju helst komma som en räddande hand så han känner sig snäll.

Och min plan var så bra, alldeles osänkbar! Lika osänkbar som Titanic skulle det visa sig.

Jag (nonchalant): Just det, jag ska till Lydia sen.
Pappa: Va? Hur ska du dit då?
Jag:  Hmm...jag ska ta bussen? (ger en tuff blick som säger, vad trodde du liksom? ^o))

(En liten instickare här om hur det sedan skulle ha gått till: Pappa skulle känt enorma samvetskval för att hans dotter skulle få spendera sin kväll på en svettig buss, och säger: Nej men Julia, jag kör dig! Självklart!
oj vad naiv man kan vara...)

Pappa: Okej! Skönt, då slipper jag köra!
Julia: .................................

Och det var så Julias osänkbara plan sjönk på sin jungfruresa.


Nej, det blev buss istället. Och nu kommer det....Nu ni..

Del 1: Bussarnas Onda Plan

(1) Julia sätter på sin ipod, och märker att batteriet är slut. Hon går in till datorn och tänker vara lite teknisk och lägga in NYA låtar för en gångs skull.
(2) Misslyckas fatalt. Ringer Lydia och lipar och ber om experthjälp. Har tretton minuter på sig till bussen går.
(3) Har fortfarande inte lyckats få in låtar, och klockan tickar. Sex minuter kvar (=måste gå!!!)
(4) Ger upp och springer omkring i huset i panik och letar efter sina saker. Tre minuter innan bussavgång rusar hon från huset och sätter full galopp mot busshållplatsen.
(5) Orsakar syrebrist på busshållplatsen efter sitt mycket ansträngande 300-meterslopp, men hinner med bussen. Har dessutom hunnit sätta världsrekord i grenen Springa Till Ett Kollektivt Trafikfordon.

(6) Kliver på bussen och ser sig omkring. Går världsvant och sätter sig på en plats och stirrar helt apatiskt ut genom fönstret i tjugotvå minuter tills bussen nått Linnéplatsen. Där går hon av och huttrar sig igenom fem smärtsamt kalla minuter i väntan på 760.
Väl på 760 kastar hon en snabb blick över bussen och slår sig ner brevid vad hon tycker ser ut som en oskyldig kille i mössa.
(7) Märker att killen bokstavlig talat tar upp 1.25 säten, vilket lämnar 0.75 åt henne själv.  Hans armar orsakar dessutom en smärre katastrof i befolkningstäthet på de redan smala sätena. Kastar en irriterad blick åt vänster och stelnar till mitt i en rörelse då hon märker att.....
(8).....hon har satt sig brevid en helt livsfarligt hotfull hårdrockare!!!! (!!!!!!!!!!)
(9) Tar med darrande händer upp mobilen och börjar frenetiskt intervjua Cecilia för att undkomma ett grymt öde, samtidigt som hon börjar känna en mystisk odör komma svävande från vänster. Fanken, tänker hon, har han inte duschat, Rocky?
Efter en halv evighet blir två tomma säten på andra sidan bussen lediga. Julia tar sig snabbt över dit och sätter sig med bultande hjärta och skattar sin lyckliga stjärna för att hon överlevt. Rocky blänger misstänksamt mot henne, och Julia låtsas som att det regnar.
(10) Missöde nummer två inträffar. Rocky går naturligtvis av en hållplats efter Julias mirakulösa räddning, och det är då fara Nr 2 kommer på bussen. En tant i sina bästa år som inte har duschat sen hon föddes. Dessutom har hon ätit snus till frukost, lunch och middag i tretton år och har därför en förgiftande andedräkt. Julia börjar lida av syrebrist och sticker diskret in näsan i jackärmen och överlever på så sätt hela vägen till Varvsvägen i Lindome. Undertiden hostar folk till höger och vänster, ovanför och nedanför, bakom och framför. Vinterkräksjuka demoner har invaderat bussen, men tack vare sin knivskarpa hjärna och ofattbara sinnesnärvaro överlever Julia mot alla odds.

Del 2: Lindome Går Till Attack

(1) Julia börjar sin vandring upp för Lindomes högsta berg: Mount Kyrkbacken. Hennes plan är att springa de många metrarna upp till Drakens boning...förlåt, jag menar Lydias.
(2) Hotfulla figurer hindrar hennes väg, och Julia tvingas sänka farten till knapp styrfart. Rackarns...
(3) Groteska skuggor hopar sig i skogen omkring henne, och skräcken greppar sin kalla hand runt hennes hjärta.
(4) Julia blir skrajare och skrajare, och försöker desperat hålla takten med tjejerna framför vars ben plötsligt växt med tre och en halv meter. De går supersnabbt. Till slut är Julia ensam, och det är då de kommer. Vargarna. Hon ser dem i ögonvrån, med gula ögon och blottade huggtänder, och de morrar åt henne...
(5) Med andan i halsen når jag räddningen där Aleksandra öppnar dörren och räddar mig från ett öde värre än döden.

Jag vet iallafall en sak...jag åker aldrig buss till Lindome igen!



EDIT: Jag erkänner. Jag har nog överdrivit lite. Det fanns faktiskt inga vargar i skogen.

Denna tisdag har bjudit på en hel del. Mest fysik. Det är jag  så trött på att jag har lust att göra något riktigt hemskt med.

Jag beslutade mig för att inte gå på Astronomin idag eftersom vi skulle varit klara med ett grupparbete, och hur långt har jag och Cissi kommit? Nej just det, ingen stans. Bra jobbat efter tre veckor!. Och jag kände mig inte så sugen på att gå till skolan och ha lektion i en klass som inte är N2b och skämma ut mig. Nej tack.

Så istället hade jag sovmorgon en timma! När jag väl steg upp var jag lika trött som alltid eftersom jag igår gjorde det klassiska misstaget att tänka : "Men jag har sovmorgon, då kan jag vara uppe längre!"
Jag styrde mina trötta steg mot busshållplatsen (lika sen som alltid), och självklart fick jag springa. Vad annars när man är trött?

Och vad händer sen? Jo, vid Hovåsskolan går det på en hel klass med sjuåriga barn, varav fyra småkillar beslutar sig för att terrorisera mig hela vägen in till Järntorget.

"Vad heter du?"
- Det har väl fan inte du med att göra
"Hur gammal är du?"
-Mycket äldre än dig, så SCHHHH
"Varför är du så dålig på att lösa korsord?"
-Men ursäkta då, gör det bättre själv....fjant
"Kan jag få din tidning?"
-Nej, det är MIN tidning, snorunge!
"Jag vill ha din penna!"
-Skaffa dig en egen!
"Varför har du skrivit...I....D..I-O...T...Idiot på sätet framför dig?"
-"Jag kände bara för att skriva ditt namn på hebreiska, kan du hålla klaffen nu?"

Ååh gud vad irriterad jag var. Tänk om man hade vågat svara så. Om bara inte deras lärare suttit två säten fram...

Ja sen var det dags för biologi, och hade Johan rättat proven? Neeeeeeej.
Sen var det bara matte och därefter hände det enda roliga på hela dagen! Jag lyckades komma över en påse nachochips som Barrrrrrbro lagt på ett bord, och de fanns inte kvar länge vill jag lova! :D

Fysikhandledning....jag vill inte ens säga något om det....en satmara till lärare som hatar mig, och som dessutom var otrevlig! Fyy...

Hoppas verkligen att morgondagen blir bättre, annars stannar jag hemma!

Nu har ni fått eran dagliga dos av pessimism, Godnatt alla glada!:D

Jag gick hem från skolan idag med förhoppningen om att få lite läxor gjort. Självklart har jag lyckats göra trettio andra saker istället! Det är precis som vanligt med andra ord...
Här är fem saker som alltid gör att jag inte börjar plugga när jag borde.

1. Sätt på TV:n
Troligen det dummaste man kan hitta på när man kommer hem. För det är alltid någonting bra som visas! Här i bakgrunden dånar skratten av hundratals dumma amerikaner, för jag kollar på Americas Funniest Home Videos...misstag nummer 1.

2. Sätt på datorn
Det är om möjligt ännu dummare än att sätta på TV:n! För om det för dig som det är för mig, så går man in och kollar Facebook, aftonbladet, bilddagboken, och utöver det ett tiotal bloggar. Och trots att man lovar sig själv att "jag ska bara vara inne i tio minuter, sen ska jag börja..." så är det omöjligt att slita sig!

3. Lägg dig i soffan med en filt
NEJNEJNEJ!
Därifrån går det DEFINITIVT inte att komma upp! Och om du lyckas göra det så kommer klockan vara runt tio ikväll eftersom du råkade somna efter en tuff dag i skolan. Och kommer man upp förflyttar man sig kvickt till en annan bekväm plats...

4. Kolla vad man har i skafferiet
"Åh vad hungrig jag är. Undra om det finns något gott att äta?" Oavsett vilket svaret blir så är det inte bra! Är svaret ja så kommer man genast tillaga något gott att äta och sen blir man sittandes vid köksbordet ett bra tag eftersom tidningen råkade ligga brevid.
Är svaret nej så kommer man omedelbart känna ett väldigt stort behov av att springa bort till affären (som i mitt fall ligger farligt nära). Där plockar man på sig både det ena och det andra, och sen har man ingen lust att låta lite läxor förstöra allt det goda. Äsch, det kan jag ju göra sen!

5. Tänka: "Jag ska bara" alt. "jag kan göra det senare"
Om du tänker så så har du redan övertygat dig själv om att allt annat är viktigare än att plugga. Själv är jag en sån typisk person som skjuter upp allt jag kan till morgondagen eftersom jag vill ta vara på fritiden. Jag lär mig aldrig.
Och börjar man med: jag ska bara... så sitter man verkligen i klistret! För det där "bara" tar bara längre och längre tid.


Behöver jag nämna att jag själv faktiskt lyckats pricka in alla fem grejer på listan under bara en och en halv timma?

Det är inte var dag man blir bjuden på gås! Som jag skrev förut så var jag hos mormor idag, och där bjöds det på gås och skånsk äppelkaka. Jag passade även på att ta reda på när man egentligen firar Mårten Gås, och det var tydligen på Mårtens afton som är den 10 november.

När man äter gås så ska man egentligen enligt min mormor äta allt, och hon menade ALLT. Det vanliga köttet, skinnet, hjärtat, halsen, inälvor, you name it. Dock så nöjde jag mig med det vanliga köttet trots att pappa försökte få mig att äta något som hette något så vidrigt som muskelmage…

Skånsk äppelkaka är en riktig höjdare, nästan som vanlig äppelkaka fast inte riktigt. Vad jag kunde känna så smakade denna mer kanel och utseendet är inte heller detsamma.



Ser inte så gott ut, men smakar underbart!


Världens godaste äppelkaka!